Kort historik

Intresse för en sammanslutning kring gemensamma båtlivsfrågor väcktes under en navigationskurs hösten 1921. Gustavsbergs båtklubb (GBK) bildades den 22 mars 1922. Klubben stöttades av dåvarande AB Gustavsbergs Fabr. Intressenter. Bl. a fick man dispositionsrätten till Tjustviksholm som blev ett omtyckt utflyktsmål. Båtarna var huvudsakligen motordrivna. Seglingsintresset växte fram under krigets bränslebrist. Inom GBK startades 1945 en seglingssektion på initiativ från fabrikens tjänstemannaklubb. År 1949 blev sektionen en egen klubb, Gustavsbergs segelklubb (GSK).

Hamnfrågan i Farstaviken fick en gemensam lösning genom att man fick disponera fyra pontoner som ägdes av staten och var avsedda för beredskapsändamål. En hamnstyrelse med representanter för bägge klubbarna utsågs 1954. Ordnade uppläggningsplatser fanns ursprungligen nedanför Östra Ekedal (Kragslipen, Basslipen och Proletärslipen). Senare även på Kattholmen. Mark uppläts av fabriken som även hjälpte till med bl. a. kran vid upptagning och sjösättning. Fabrikens stöd, som ursprungligen kunde ses som en del i personalvården, avtog med tiden. Kraven på avkastning av företagets stora markinnehav ökade, sannolikt en följd av vikande lönsamhet i porslinstillverkningen. Nya ägare, utan lokal anknytning, har senare tagit över delar av marken.

I början av 1970-talet planerades för en utvidgning och kommersialisering av den marina verksamheten i Farstaviken. Boo Marin etablerade sig på Kattholmen. Nya bryggor lades ut för uthyrning av sommarplatser. GBK och GSK anvisades istället mark för sommar- och vinterplatser i Mölnvik. År 1974 stod anläggningen färdig efter gemensamma insatser från klubbarna och kommunen som nu trädde in på arenan. För drift av anläggningen bildades en för klubbarna gemensam kommitté, Mölnvikskommittén, vars ledamöter utsågs av styrelserna.

Beträffande sommarplatserna i Farstaviken fanns från fabrikens sida en tanke att anställda som så önskade skulle få behålla sina sommarplatser där. Hyran skulle subventioneras till samma nivå som i Mölnvik. En sådan särställning kom dock inte att realiseras. För drift av anläggningen bildades en gemensam kommitté, Farstavikskommittén. Även här utsåg klubbarnas styrelser ledamöterna.

Ordningen med två självständiga klubbar som gemensamt skulle utse två kommittéer för driften av anläggningarna i Mölnvik och Farstaviken, var i vissa avseenden opraktisk och tungarbetad. Således måste alla viktiga beslut fattas i konsensus av fyra parter. För att kommittéernas arbete skulle flyta någorlunda smidigt krävdes samtidigt att dessa fick agera mycket självständigt. Som följd av detta hanterades register och ekonomi separat, på fyra olika ställen. En fördel med detta var naturligtvis att varje enhet för sig inte blev alltför stor för de frivilliga funktionärer som anförtroddes att administrera verksamheten. Ett samgående mellan klubbarna diskuterades dock allt oftare. I mitten på 1990-talet ställdes i utsikt att klubbarna skulle få ta över äganderätten till marken i Mölnvik av Gustavsbergs Fastigheter AB (GFAB). Vid förhandlingarna krävde GFAB att man endast skulle ha en avtalspart i samband med överlämnandet av markområdet. Detta torde ha varit droppen som fick bägaren att rinna över.

Vid årsmötena 1995 beslutade klubbarna om ett samgående och tillsättning av en interimsstyrelse för att förbereda detta samgående. Förutom GFAB:s önskemål pekade klubbstyrelserna på en rad andra fördelar med samgåendet, nämligen:

• En väsentligt förenklad administration
• Kortare beslutsvägar mellan styrelse och Mölnviks- respektive Farstavikskommittéerna
• Möjligheten att bedriva gemensamma aktiviteter
• Lägre kostnader
• Gemensamma stadgar

Ökade möjligheter att som en stor klubb sätta press på myndigheter och övergripande båtlivsorgan som SBU och SMBF. Möjligheter att på ett bättre och effektivare sätt ge medlemmarna information om vad som sker i klubben och hamnarna. År 1996 slogs klubbarna samman till ”den nya” Gustavsbergs Båtklubb. Nya stadgar antogs. En del av den omständliga organisationen och rutinerna försvann i och med denna samordning.